Malmös usla trafikkultur

Trafik

I tidningen Sydsvenskan pågår en debatt om trafikkulturen i Malmö – initierad av en skribent som skrev en ganska syrlig krönika om trafikvettet i staden. Hon skrev om bilarnas och bussarnas förakt för hastighetsbegränsningar, cyklisternas framfart på trottoarer med mera, med mera. Efter att ha tillbringat 40 år i Stockholm – med en trafik som är betydligt mera intensiv än den i Malmö – kan jag bara instämma. Trafiken i Malmö är vettlös.

Bilisterna är oförlåtande, prestigefyllda, korkade och kriminella. Den enda regel som tycks gälla är: Kommer inte jag fram ska min själ inte du heller göra det. En annan märklighet är att om det finns två filer, kör de flesta i vänsterfilen, vilket innebär att det ofta är fritt fram i högerfilen.

Cyklisterna är med få undantag lika värdelösa. Inga ljus, inga tecken. Trottoaren funkar som cykelbana. Enkelriktat gäller inte. Malmö har vid ett flertal tillfällen utsetts till Sveriges bästa cykelstad. Detsamma gäller inte dess cyklister. En äldre dam som påtalat cyklisternas framfart, meddelade i en insändare, att svaret oftast var ordet kärring i olika sammansättningar. Till alla andra fel kan då också läggas oförskämdhet och respektlöshet.

Jag har både cyklat och kört bil i storstäder som Paris, Milano, New York, Los Angeles och London, men ingenstans har jag stött på en trafikkultur lika usel som den i Malmö. Märkligt. Men det allra konstigaste är ju att allt det här ju är polisiära problem. En aktiv poliskår hade ju fått ordning på detta i ett nafs. Men en trafikintresserad Malmöpolis är väl lika sällsynt som en cyklist som gör stopptecken.

Den som är intresserad av hur en cyklist bör bete sig kan ta en tur över till Köpenhamn. Tänk att det kan fungera så bra i en miljonstad som Dronningens By och så illa i lilla Malmö…

Bild: brandsvig/Flickr (CC BY-NC-ND 2.0)

Det finns inga kommentarer än.

Kommentera